23 januari 2008

Strömmingslåda och Tunisien


Det är två frågor som snurrar i mitt huvud just nu. Strömmingslåda och Tunisen. Bägge handlar om smaker. Jag älskar stekt strömming på knäcke eller med potatismos, men hur ofta har det hänt att jag själv lagat det? Max två gånger på 30 år. Det är möjligen förklaringen till varför jag ägnar tanketid åt något så banalt som en strömmingslådas vara eller icke vara. Men den kommer, jag lovar.

Huruvida jag ska åka till Tunisien är mer osäkert. Jag längtar efter andra kryddor och värme. Kanske är där för kallt i februari. Å andra sidan är det ljust och smakerna finns, det räcker långt. Jag låter det snurra ett tag till och prövar under tiden tunisiskt på hemmaplan. Harissakryddad kyckling till bönor med kanelyoghurt. Hade den lokala butiken skärpt till sig och haft moghrabiah, de stora runda cous couskornen, skulle de legat som vackra pärlor på tallriken.


Harissakyckling och kanelyoghurtbönor

4 kycklingfiléer
harissakrydda efter smak ( min smak = knappt 2 tsk)
saften från 1/2 citron

250 g frysta haricot vert
1-2 pressade vitlöksklyftor
1/2-1 tsk kanel
2 dl medelhavsyoghurt

Skär kycklingen i mindre bitar och blanda den med harissa och citronsaft. Grilla i 225 graders ugn tills den är genomstekta. Rör ihop yoghurt, kanel och vitlök. Smaka av med salt och svartpeppar. Låt bönorna bara vända ner i kokande vatten. När de svalnat så blandas de med yoghurten. När jag inte lyckats med att hitta moghrabiah, så övergav jag cous cous spåret för matvete.




Här är en variant på egentillverkad harissa:

2 röda, urkärnade chilifrukter
2 vitlöksklyftor
2 tsk spiskummin
2 tsk malen koriander
1 tsk salt
1/2 dl olivolja

Körs med stavmixer till en slät pasta.

3 kommentarer:

Lena sa...

Hej
Om du åker till Tunisien kan du väl göra ett besök på min systers café i Sidi Bou Said (utanför Tunis)- La Petite Suède. Hon bakar svenskt kaffebröd och kakorna går åt som smör.

Ninna sa...

Vad spännande, kommer vi dit lovar jag att gå och fika. Förmodligen går vår resa till Hamammet eller Sousse.

Emma sa...

Harissa lät gott! Och kycklingen fick en fin färg med.